Hästen gör jobbet för jordens bästa

Vinbonden Olivier Cousin.
Foto: Lena Särnholm

Hästens comeback i vingården handlar inte bara om fernissa för att verka miljösmart. De flesta föredrar naturliga hästkrafter av praktiska skäl. Hästen gör helt enkelt ett bättre jobb än traktorn.

– Tänk dig en påse ärtor som du skakar. Ju mer du skakar, desto mer packas ärtorna ihop. Det är samma sak med en traktor. Den skapar vibrationer, så ju mer du kör desto mer kompakt blir jorden. Med en häst däremot behåller jorden sin porösa konsistens så att luft kommer ner och mikroorganismer trivs. Jorden blir levande.

Det säger Benoit Courault i Fay d’Anjou som har hjälp av Norway för att bruka sina dryga fem hektar. Norway är av rasen breton, en av de mest populära arbetshästarna bland vinbönder. Den är inte särskilt hög, men ihärdig och stark, och var nära att utrotas efter andra världskriget när mekaniseringen tog fart. Nu ser den ut att få en renässans.

P: Specialen 1-2012 DETTA ÄR RÄTT – P: Specialen 2-2012 Vinbonden Olivier Cousin.
Foto: Lena Särnholm

Att hålla jorden i trim är bara en anledning till att använda hästkraft. Den kanske främsta är att den kan ta sig fram där traktorn går bet – på terrasser och om det är väldigt brant. Att arbeta med häst gör också att du kommer närmare växtligheten och kan se om något håller på att gå snett, om det börjar mögla eller komma ohyra. Sedan ska man inte förakta den rent psykologiska faktorn. Det är helt enkelt trevligare att arbeta med en levande varelse än med en maskin. Som Bernard Bellahsen på Domaine Fontedico i Languedoc säger i Isabell Legerons bok Natural wine: ”Att arbeta med en häst gör dig ödmjuk. Den tvingar dig att lyssna, att jobba i harmoni med din omgivning, att se saker på ett annorlunda sätt.”

Att jobba med naturen gör också att du inte våldför dig på jorden bara för att du kan åka ut oavsett väder. Med häst är det annorlunda. Du kan inte plöja om det just har regnat; det är för tungt. Och för jorden är det bara bra att vänta. Om du plöjer under dessa förhållanden finns risk för erosion och att näringsämnen flyter iväg.

Samma sak om det är för torrt. Då är det inte heller bra att plöja, och med häst är det ändå ingen idé eftersom plogen är lättare än en mekaniserad och bara surfar på ytan.

I Loire finns två av förgrundsfigurerna som arbetar med häst. Stridbara Olivier Cousin och lika omtalade La Coulée de Serrant. Olivier har lämnat över tyglarna till sin son Baptiste, som fortsätter i samma spår. Här finns hästar av olika raser och det är ingen slump. De är olika byggda, har olika temperament och är därmed bra på olika saker. Romeo är en percheron, stor tung och lite sävlig – perfekt när man måste komma nära stammen. Då måste det gå sakta för att inte skada stocken. Den lite mindre Quiki är en breton som är livligare och passar när gräset mellan rankorna ska vändas upp.

Hästarna används också vid skörden, för att köra druvorna till källaren.

Det finns dock ett problem. Att hitta redskap. En del kan finnas i gamla lador, men mycket måste skräddarsys.

– Jag har plockat ihop lite här och där och gjort mina egna grejer, berättar Olivier Cousin.

La Coulée de Serrant drivs av far och dotter Joly och är en av tre appellationer i Frankrike med bara en ägare (de andra är Château-Grillet och Romanée-Conti). De är biodynamiska sedan 1984 och arbetar med en percheron, den kanske mäktigaste arbetshästen av alla i Frankrike. Den kommer från Normandie och kan bli ända upp till 1,80 i mankhöjd. En rejäl bit som klarar hårt arbete. Nicolas Joly ser fler fördelar med hästen utöver det rent arbetsmässiga; den ger också gödsel.

I och med att allt fler odlar ekologiskt sprider sig intresset för att arbeta med häst. Numera har även flera slott i Bordeaux parkerat traktorn. En av de mest kända är Château Pontet-Canet i Pauillac. Det hela började som ett experiment för att förbättra kvaliteten. Jean-Michel Comme, ansvarig för arbetet, har sagt i en intervju att ”vi gjorde det inte av poetiska skäl utan av praktiska”. I dag har de sju hästar och planerar att köpa ännu fler.

Pontet-Canet odlar biodynamiskt, även det är på uppgång i Bordeaux. Här kan det dock vara lite knivigt med tanke på det fuktiga klimatet, men filosofin är att stärka plantorna så att de bättre ska stå emot sjukdomar och mögel, så i det långa loppet kan det löna sig. Enligt CIVB, organisationen som företräder producenter i Bordeaux, fanns 29 slott som odlade biodynamiskt 2015 (696 hektar). 480 odlade ekologiskt (6.091 hektar). Intressanta siffror med tanke på att Bordeaux är en av de regioner i Frankrike som använder mest bekämpningsmedel.

Alla producenter som använder sig av hästkraft har dock inte egna djur; det tar trots allt mycket tid och kräver kunskap. Det har öppnat för en ny marknad, företag som står för häst och redskap och åker ut och plöjer när det är dags. En av dessa är Marie-Astrid Place som driver Place på De l’Âne Aux Traits strax söder om Angers. Hon har dessutom en extra dragningskraft i att hon satsar på en utrotningshotad ras, trait poitevin.

Alla har således att vinna på fler arbetshästar i jordbruket – inte minst hästen själv. Dessa tyngre raser var på väg mot en säker död då de inte hade någon uppgift att fylla mer än att hamna på tallriken. Nu finns en efterfrågan och aveln har åter tagit fart.

 

Lena Särnholm, text och foto

Vinbonden Olivier Cousin.
Foto: Lena Särnholm